Björnmöte Lofsdalen
Erfarenhet visar att vår skandinaviska björn är en fridsam allätare. Bär, myror, gräs och örter är sådant som förutom kött står på matsedlen. Faktum är att nära hälften av energiintaget kommer från bär. Men några olyckor har skett de senaste åren där människor har skadats.
Brunbjörnen har en stor, massiv kropp med grova och starka ben. Manken är hög och ger en sluttande rygglinje. Pälsen är mer eller mindre långhårig, färgen varierar från ljust grågul till nästan svart. Björnungar har ofta en tydlig ljus halskrage. Björnar är hälgångare, vilket betyder att de går på hela foten. Spåret av en björns bakfot är ganska likt ett fotspår av en människa. Varje fot har fem långa och böjda klor som björnen använder för att krafsa fram mat med, t ex gräva upp rötter eller myror ur en myrstack, och för att klättra i träd. Små öron och ögon men stor nos tyder på att björnen litar mer till luktsinnet än till syn och hörsel.
Brunbjörnen har en stor, massiv kropp med grova och starka ben. Manken är hög och ger en sluttande rygglinje. Pälsen är mer eller mindre långhårig, färgen varierar från ljust grågul till nästan svart. Björnungar har ofta en tydlig ljus halskrage. Björnar är hälgångare, vilket betyder att de går på hela foten. Spåret av en björns bakfot är ganska likt ett fotspår av en människa. Varje fot har fem långa och böjda klor som björnen använder för att krafsa fram mat med, t ex gräva upp rötter eller myror ur en myrstack, och för att klättra i träd. Små öron och ögon men stor nos tyder på att björnen litar mer till luktsinnet än till syn och hörsel.
Brunbjörnen är ett allätande skogsdjur
På våren gräver björnen fram myror, rötter och spirande gräs och örter. Om sommaren äter den gröna växtdelar av olika slag. Eftersommar och höst är blåbär och andra bär den viktigaste födan. Under våren, när snöförhållandena gynnar björnens jakt, händer det att den dödar stora däggdjur som älg och ren. Det sker även under försommaren när älgkalvarna är små. Kadaver (döda djur) står också på menyn.
Björnen sover ...
På hösten går björnen i ide. Det sker vid lite olika tidpunkt i olika delar av landet, beroende på när vintern kommer. Längst upp i norr går björnarna och lägger sig i månadsskiftet september-oktober, längre söderut i oktober-november. Idet görs i ordning i en utgrävd myrstack, under en stor sten i en bergskreva eller en grävd jordhåla. När det blivit vår, efter fem till sju månader, kommer björnen ut. Björnen äter och dricker ingenting under tiden i idet; den lever på fettreserver som den byggt upp under hösten. Den sover tungt, hjärtat slår saktare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. Matsmältningsapparaten fungerar inte och unrinproduktionen har helt upphört. En viktig orsak till att björnen sover bort vintern är bristen på mat, eftersom den mest äter växter.
Ungarna föds på vintern
Mitt i smällkalla vintern föds björnungarna i idet. Där inne är det varmt och ombonat, och de små nakna ungarna behöver inte frysa. En nyfödd björnunge väger bara några hekto och är lika liten som en ekorre! Oftast får björnhonan två till tre ungar. De ligger och diar sin mamma, och lämnar inte idet förrän i april/maj. Ungarna lämnar sin mamma efter ett till två år. När de är 3-4 år blir de könsmogna.
Björnen har funnits över hela Sverige
Vi har haft björn i hela Sverige, förutom på Gotland. Historien berättar inte när björnarna försvann från södra Sverige men i mitten på 1800-talet fanns cirka 1 700 björnar och utbredningsgränsen gick söder om Dalsland/Värmland/Västmanland/Uppland. Därefter minskade antalet björnar snabbt till följd av laglig jakt, uppmuntrad av staten med hjälp av skottpengar. I slutet av 1800-talet fanns bara ett fåtal björnar kvar. Därefter fredades de i allt större omfattning och 1927 fredades de helt. I och med det började antalet björnar öka igen till dagens nivå på 2 500-3 000 djur.
Idag lever honorna koncentrerade till två kärnområden, nämligen i Norrbottens län till norra Jämtland/södra Lappland, och i Dalarna/Härjedalen. Idag får björnar jagas genom licensierad skyddsjakt. Det innebär att varje år bestämmer Naturvårdsverket hur många björnar som får skjutas, samt var och när de får skjutas. De senaste rönen från forskningen visar dock att björnarna själva har minskat takten på sin fortplantning, bl a till följd att de lever tätare i markerna. Samtidigt visar ny övervakningsteknik att björnarna - åtminstone i Dalarna - är fler än man tidigare uppskattad.
Detta innebär att jakttilldelningen måste ske med försiktighet framöver tills vi får en bra bild av stammarnas utveckling.
Idag lever honorna koncentrerade till två kärnområden, nämligen i Norrbottens län till norra Jämtland/södra Lappland, och i Dalarna/Härjedalen. Idag får björnar jagas genom licensierad skyddsjakt. Det innebär att varje år bestämmer Naturvårdsverket hur många björnar som får skjutas, samt var och när de får skjutas. De senaste rönen från forskningen visar dock att björnarna själva har minskat takten på sin fortplantning, bl a till följd att de lever tätare i markerna. Samtidigt visar ny övervakningsteknik att björnarna - åtminstone i Dalarna - är fler än man tidigare uppskattad.
Detta innebär att jakttilldelningen måste ske med försiktighet framöver tills vi får en bra bild av stammarnas utveckling.
Visste du att...
... den första björnen levde för 20 miljoner år sedan. Den kallas gryningsbjörn och var lika liten som en räv.
... den nordamerikanska grizzlybjörnen är samma art som vår brunbjörn.
... en björn kan springa snabbt, 50 km/tim, men bara korta sträckor.
… myror är en av björnarnas huvudrätt under vår och sommar ca 20% av det årliga energiintaget för björnarna i Orsaskogarna är myror. Det är kanske inte så konstigt eftersom det finns ca 35 ton myror för varje björn i området!
… björnarna föredrar vissa myrarter framför andra. De föredrar hästmyror framför röda stackmyror eftersom hästmyran har mindre myrsyra, högre energivärde, mindre aggressivt försvarsbeteende och gömmer sig långsammare när boet förstörs.
... en vuxen björnhane kan ha ett hemområde som är större än Gotland.
... Sveriges björnar är uppdelade i två raser. De som finns i Dalarna och Härjedalen är nära släkt med björnar som finns i Spanien och Frankrike, medan de som finns i Jämtland och norrut är nära släkt med ryska björnar. Det visar att björnen efter istiden invandrade till Sverige från både söder och norr.
... den nordamerikanska grizzlybjörnen är samma art som vår brunbjörn.
... en björn kan springa snabbt, 50 km/tim, men bara korta sträckor.
… myror är en av björnarnas huvudrätt under vår och sommar ca 20% av det årliga energiintaget för björnarna i Orsaskogarna är myror. Det är kanske inte så konstigt eftersom det finns ca 35 ton myror för varje björn i området!
… björnarna föredrar vissa myrarter framför andra. De föredrar hästmyror framför röda stackmyror eftersom hästmyran har mindre myrsyra, högre energivärde, mindre aggressivt försvarsbeteende och gömmer sig långsammare när boet förstörs.
... en vuxen björnhane kan ha ett hemområde som är större än Gotland.
... Sveriges björnar är uppdelade i två raser. De som finns i Dalarna och Härjedalen är nära släkt med björnar som finns i Spanien och Frankrike, medan de som finns i Jämtland och norrut är nära släkt med ryska björnar. Det visar att björnen efter istiden invandrade till Sverige från både söder och norr.
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar