Tillståndet gäller under april, maj, juni och juli i år och nästa år. Björnskådningen startar den första juli.
– Det finns ett stort intresse för att titta på björn. Intresset för viltskådning ökar generellt. Jag hoppas att björnskådningen ska bli en anledning att åka till Lofsdalen så att nya gäster kommer till byn, bor, äter och handlar här. Vi behöver mer sommarturism, säger Emil Backman som beviljats tillstånd att åtelmata björn på familjens mark.
Länsstyrelsen kan bevilja tillstånd för utfordring av vilda djur. Tillståndet medför ett undantag från reglerna för hur slaktavfall ska hanteras inom EU. Det länsstyrelsen prövar i en sådan här ansökan är risken att smitta sprids från det slaktavfall som läggs ut. Andra aspekter, som att villebråd lockas från ett ställe till ett annat och att rovdjur inte ska vänja sig vid människor, finns inte med som krav i lagen.
– De aspekterna är med i beslutet fast på svag och tveksam rättslig grund. Det finns inget lagkrav på att det ska prövas om en åtel påverkar människors säkerhet. Men vi lägger in den aspekten ändå och hoppas på acceptans från de sökande. Därför är naturvårdsenheten med i vårt beslut, förklarar länsveterinär Anders Norling.
Det finns ett halvt dussin gällande tillstånd för åtelmatning av björn i Härjedalen och Jämtland. Samtliga är tidsbegränsade under året och de flesta gäller viltskådning. Det är en viss typ av slaktavfall som får läggas ut. Det ska läggas på ett bestämt ställe, på ett särskilt sätt och ska städas bort enligt givna regler.
Lofsdalsfjäll till salu
LOFSDALEN
Är du sugen på ett eget fjäll?
Då kan du köpa ett på norra sidan av Hovvärken i Lofsdalen till det facila priset av 50-60 miljoner. Det är en väldigt unik möjlighet, säger mäklaren Olov Enström.
På södra sidan av fjället Hovärken i Härjedalen ligger skidanläggningen Lofsdalen med 1 000 stugor.
Nu säljer en privatperson 424 hektar mark på norra sidan, baksidan av fjället. Ett fjäll som det tidigare funnits planer på att exploatera men nu väljer privatpersonerna som äger marken att sälja det. Enligt mäklaren Olov Enström är det en unik möjlighet för en privatperson att skapa sitt eget paradis på 1000 meters höjd, fritt från insyn av grannar med möjligheter till jakt och fiske. Eller så är det lämpligt för någon investerare som vill bygga en ny fjällanläggning, säger Olov Enström som ser en stor potential i fjället med 500 meters fallhöjd samtidigt som kommunens översiktsplan ger grönt ljus för att bygga en skidanläggning med toppstuga, stycka av 300 tomter till fritidshus och bygga ett hotell av lyxkaraktär Utsikten är kanske den absolut bästa i hela fjällvärlden, fortsätter Olov Enström som anser att priset på 50-60 miljoner är mycket prisvärt eftersom man ganska snabbt får igen pengarna vid en tomtförsäljning. Redan nu är det ett antal privatpersoner som hört av sig och Olov ser stora chanser att han ska bli av med det lite annorlunda objektet inom en snar framtid. Det är inte ofta det säljs ett fjäll. Senast var väl 2003 då Patrik Brummer köpte Fäviken så det är en unik möjlighet, säger han avslutningsvis.
För drygt
70 år sedan, 1933, kom den första gruppresan av turister till Lofsdalen.
Arrangör var skidfrämjandet i Göteborg med de legendariska Sigurd Franklin och
Calle Sjöberger i spetsen. När turisterna anlände till byn blev de inkvarterade
i gårdarna runt byn. Byborna bäddade i utdragssoffor eller familjesängar med
träbotten. Trots de många gånger primitiva förhållanden med vatten inburen i
hinkar, utedass och fotogenlampor så blev turisterna Lofsdalen trogna och
återkom år efter år. Från 1934 kunde man även boka in sig på pensionatet
Turistgården, det som senare kallades Lofsdalsgården. Tio år senare, 22 februari
1946 kunde Pensionat Löfströmsgården ta emot turister i sitt nybyggda hotell.
Fortfarande fick gäster även inkvarteras i gårdarna. Elektricitet kom till
Lofsdalen först 1949. När säsongen började 1963 kunde hotellen även marknadsföra
en skidlift i Lofsdalen. En 300 meter lång replift hade byggts ovanför dagens
elljusspår, vilken inte alltid var så lätt att åka med. Repet snurrade hela
tiden så det var säkrast för jäntorna att gömma flätorna innanför tröjor och
jackor. Denna lift var i bruk under 10 år och när den lades ner byggdes en ny
liten lift högst upp på Hovärksvägen som användes under några år.
I
turismens början fick man för bädd och dygn 1: - till 1,50: -, då fick man hålla
lakan och handdukar, daglig bäddning och städning, bära in ved och vatten. Allt
det här tog sin rundliga tid, lägger man därtill den tid som gick åt att tvätta
och mangla, så var timlönen ganska ringa”
Loffe är på hovärken i Lofsdalen Loffe är
vår maskot här i Lofsdalen. Loffe är en blå björnunge som kom till Lofsdalen för
ett par år sedan. Här trivdes han så bra så han beslöt sig för att stanna. Loffe
älskar allt som har med snö att göra, åka skidor, snowboard, kasta snöboll, åka
bob och leka och busa i den härliga snön. Loffe bor i en jättefin koja en bit ut
i skogen, som barnen hjälpt honom att bygga. Som tack för hjälpen byggde Loffe
en lekpark till alla barnen. Vet ni varför Loffe är blå? - Det är för han ätit
så mycket blåbär såklart.
